Ibland undrar jag om jag tänker på tok för mycket. Ikväll när jag gick från rasmus råkade jag välta omkull en vattenkanna, fortsatte några meter utan att bry mig men sen kunde jag inte gå längre. Jag vände tillbaks, ställde den upp igen sen gick jag hem. Jag vet att sådant har ett namn, men jag kan verkligen inte se mig själv som någon med tvångstankar. Påväg hem kunde jag inte sluta tänka på vilken skillnad det gjorde att jag vände om och ställde den upp igen. Vad jag missade dom 10 sekunderna det tog för mig att vända om, ställa rätt kannan och fortsätta min vandring hemåt. Det är ganska kusligt att man aldrig får veta vad man missar bara genom att göra en sådan liten ändring. Antar att jag får sluta tänka i sådana banorna nu annars är väl min undergång nära, hehe. Nu blir det kudden, imorgonbitti blir det vågor och jag ska vara där!
bilden är tagen i bjuv, från våran trädgård.
Godnatt.